Jag kommer alltid att få sota för mitt misstag då för flera år sedan. Jag kommer aldrig att kunna göra det ogjort , men som jag önskar att det gick.
Det finns de människor som vill andra jävligt ont, som själv är längst ner på botten och vill dra ned andra också. Jag kommer aldrig att bli kvitt den människan som hela tiden ska skada, som ska beröva mig lycka och lite sinnesro. Jag känner mig jagad, jag kan aldrig riktigt slappna av och den enda jag tänker på är mitt barn som ska få genomlida samma helvete om och om igen.
Idag fick jag ett brev med lögner. Jag bad honom ta den rättsliga vägen då jag är trött på hot. Och jag blev ombedd att vänta in tills han startade det. Jag har väntat i mer än ett år på att något ska hända. Och idag får jag en kopia på hans lögner. Som han inte ens har kunnat skriva själv. Hur ska en människa som inte kan ta hand om sig själv kunna ta hand om ett barn?
Varför ska ett barn behöva att må så dåligt som hon faktiskt ha gjort?
Allt handlar om hatet emot mig, inte om något barns bästa. Och jag vill inget hellre än att få det överstökat. Jag vill kunna fortsätta livet utan hot. Utan lögner som verkar vara det enda som människan känner till. Men jag undrar förstås varför det kommer nu? Om det sticker lite extra för att det blivit en lillasyster? Om det gör jävligt ont i honom för att vi gick vidare med bättre människor omkring oss, med människor som faktiskt kan älska utan att göra ont. Som inte skadar oss. Jag tror att det var en öm punkt och jag måste erkänna att det är ett illa valt tillfälle att börja på något sådant här.
Men jag måste kämpa för mitt barn och jag kommer inte ge vika för alla lögner som kommer hagla. Hon betyder allt för mig och jag vill inte se henne som jag sett henne då. Hon är för värdefull för att behandlas så.
